Slyröjning med hjälp av getter har många fördelar. Getter äter upp barken på mindre träd vilket innebär att dessa ringbarkas. Trädet dör då men står upp en tid tills de faller omkull. Under en övergångsperiod kommer det därför att finnas en stor mängd mindre men döda träd som står upp i de områden där getter har betat.

 

När getterna har betat av ett område är det mycket svårare för sly att återhämta sig jämfört med maskinell slyröjning.

​

Projektet var inledningsvis inriktat på bete i igenväxande marker och kraftledningsgatorna på Lidingö. Den främsta anledningen var att dessa gator måste hållas rena, men det finns också naturvårdsskäl att ta hand om dem. Kraftledningsgator omfattar i dag cirka 300 000 hektar totalt i landet och är en underskattad men mycket viktig biotop för en rad djur, insekter och växter. Faktum är att de är en viktigare biotop för en rad rödlistade arter än exempelvis äng och naturbetesmark. En intensifierad röjning skulle förbättra miljön för många av dessa arter. Dagens röjning sker inte för att tillvarata biotoper och genomförs med hjälp av maskiner vilket orsakar utsläpp och markskador och måste återupprepas med vissa intervall

 

Numera låter vi getterna beta av även andra ytor. Lidingö stad har upptäckt vår resurs och nu blir vi löpande anvisade nya områden som ska röjas.

​

​

​