Projektet ställer krav på djurens härdighet och anpassningsförmåga. Därför valde vi de så kallade svenska lantraserna som under lång tid anpassat sig till hårda levnadsförhållanden. Enligt Jordbruksverkets definitioner finns det fyra typer av lantrasgetarter i Sverige: Lantrasget, Göingeget, Jämtget, och Lappget. Detta projekt kommer inledningsvis att ta sig an Jämtgeten.

 

Många av lantraserna är dessutom utrotningshotade och det finns ett starkt behov av att bevara dessa raser då de har unika genuppsättningar. Jordbruksverket har tagit fram en handlingsplan för att försöka rädda de utdöende lantraserna men utvecklingen är trots det negativ för många av dem. Är projektet framgångsrikt har en ny nisch skapats för Jämtgeten och i förlängningen andra lantraser.

​

Fakta om Jämtgeten

Jämtgeten är anpassad till fäbodbruk och nordligt klimat och är perfekta för denna typ av djurhållning. De är robusta, duktiga på att hitta föda och anpassar sig snabbt till olika förhållanden.

 

Jämtgeten är liten och lätt, vuxna getter väger mellan 25-40 kg, bockarna upp emot 100 kg. Färgen är vit med bruna, grå eller svarta tecken. Den kan ha mörk strimma på ryggen och mörka tecken på ben, öron, ansikte. Bruna/ viltfärgade och även svartbrokiga djur förekommer.

​

Geten är en idisslare som äter buskar och grovt gräs och klarar sig på mager mark. Det är i första hand ett djur som man har att mjölka och göra ost.

​

Både geten och bocken har horn och bockarnas horn kan bli upp till en meter långa.

​

Kommer dom inte att frysa?

Getterna har tillgång till väderskydd och ordentliga halmbäddar. Väderskyddet är en tjock gummiduk som skyddar mot regn och vind. Jämtgeten är också anpassad för ett klimat som är betydligt kallare än det vi har och de får en tjock vinterpäls.

​

​

​